Mörkt.
Lägenheten är mörk.
Har inte orkat tända några lampor ännu.
Tänker på honom. Försöker sluta tänka. Kan inte.
Frustration. Ångest. Ilska.
Varför känner jag såhär?
Jag ska inte känna såhär.
Jag vill inte känna såhär.
Jag ska inte känna såhär.
Jag vill inte känna såhär.
Försöker sysselsätta mig med saker för
att undvika att tänka på honom.
Fungerar sådär.
Lyssnar på musik. Läser. Pysslar
Lyssnar på musik. Läser. Pysslar
med film i movie maker.
Ändå kommer tankarna på honom
Ändå kommer tankarna på honom
tillbaka hela tiden.
Jag vet inte vad det är som gör
Jag vet inte vad det är som gör
att jag känner såhär.
Han är vacker. Snäll.
Jag blir galen....!
Helgen spenderas ensam. Orkar inte tjata på folk längre.
Helgen spenderas ensam. Orkar inte tjata på folk längre.
Ingen har haft ork eller tid att ses de senaste helgerna, så
jag skiter i det nu.
Ensamheten har blivit en vana nu. Träffar vännerna bara när det
är fest i stort sett. Om nu folk kommer på fester man anordnar.
Halloween vart det ju inget med.
Halloween vart det ju inget med.
Nyårsfest verkar alla taggade för i alla fall.
Jag vet inte. Just nu känner jag inte för nåt.
Varken teater eller fest eller annat.
Känner knappt någon glädje för det längre helt enkelt..
Känner knappt någon glädje för det längre helt enkelt..
Jag gör det jag förväntas göra.
Jag ställer ju alltid upp. I vått och torrt.
Men snart brister det. Allting brister. Förr eller senare.
Jag ställer ju alltid upp. I vått och torrt.
Men snart brister det. Allting brister. Förr eller senare.