.....
Jag förstår inte var denna ilska kommer ifrån. Jag är arg jämt känns det som. Minsta motgång så blir jag förbannad. Ser jag minsta sorgliga sak på tv eller i verkliga livet så blir jag tårögd och vill bara gråta. Kollade på Disney's Snövit igår och grät som fan.
Har fått näsblod titt som tätt den senaste tiden. Av nån anledning när jag kört bil. Får lite panik då när blodet forsar ur näsan och jag inte har nåt papper till hands. Lite jobbigt att köra bil med en hand och klämma åt näsan med den andra och ha huvudet lite bakåtböjt...
Och halsbrännan kommer och går hela tiden så jag måste knarka Novalucol.
Jag sover oroligt om nätterna och far omkring som fan. Lakanet och täcket är trassliga, därför vet jag att jag rör mig mycket i sängen.
Jag vet inte vad det är med mig. Jag kan inte umgås med folk längre, inte på fester i alla fall, finner alltid nåt jag blir irriterad på eller ledsen över och vill gå hem.
Blöh.
Har fått näsblod titt som tätt den senaste tiden. Av nån anledning när jag kört bil. Får lite panik då när blodet forsar ur näsan och jag inte har nåt papper till hands. Lite jobbigt att köra bil med en hand och klämma åt näsan med den andra och ha huvudet lite bakåtböjt...
Och halsbrännan kommer och går hela tiden så jag måste knarka Novalucol.
Jag sover oroligt om nätterna och far omkring som fan. Lakanet och täcket är trassliga, därför vet jag att jag rör mig mycket i sängen.
Resultatet blir att jag aldrig är utvilad. Jag drömmer säkert en massa, men jag minns aldrig vad jag drömt. Nåt som gör att jag rör på mig i alla fall...
Jag vet inte vad det är med mig. Jag kan inte umgås med folk längre, inte på fester i alla fall, finner alltid nåt jag blir irriterad på eller ledsen över och vill gå hem.
Blöh.
